Terminologi

För varje gradering krävs att man förstår mer och mer av den koreanska terminologin inom Taekwondo, och man förväntas kunna namnen på de tekniker som krävs för den grad man håller.
Här är en sammanställning med de flesta förekommande orden och benämningarna.

---

— Spark —

Chagi — Spark
Ap-chagi — Framåtspark
Ap-dolleyo-chagi — Framåt rundspark
Yeop chagi — Sidospark
Naeryeo chagi — Yx-spark
Bal beut Ap-chagi — Framåtspark med främre benet
Narae chagi — Sax-spark
Miruh chagi — Knuffspark
Dwit-chagi — Bakåtspark
Ap huryeo chagi — Framåt krokspark (Bakre ben)
Bal beut yeo-chagi — Främre snedspark
Bal beut yeo naeryeo chagi — Främre yx spark
Bit kyo chagi — Framåt rundspark med rak höft
Antari chagi — Inåtgående huvudspark
Badah Dolleyoo chagi — Kontrande rund spark
Twieo yeop momtong chagi –Hoppande sidospark (mittendel)
Tweio dwit chagi –Hoppande bakåtspark
Tweio mom Dolleyo hureyo cahgi– Hoppande roterande krokspark
Bal ba kwo chagi — Switch kick
Twieo dwit momtong chagi — Hoppande bakåtspark mittendel
Olgul-ap-dolleyo-chagi — Hög rund spark
Biteuro-chagi — Vrid (tvist) spark
Olgul Dolleyo-chagi — Hög rund spark (tornado)
Tweio Ap Chagi — Hoppande Framåtspark
Tweio Ap Dolleyo chagi — Hoppande rundspark
Olgul-huryeo-chagi — Hög krokspark
Tweio naeryo chagi — Hoppande yxspark
Dwit-dolleyo-huryeo-chagi — Roterande krokspark
Dolgae-momtong chagi — Snurrande Mittendelsspark
Pyojeok-chagi — Inåtspark med måltavla

---

— Slag, ifrån bältet —

Jiurgi — Slag
Arae Jiurgi — Lågt slag
Momtong Jiurgi — Mitten slag
Olgul Jiurgi — Högt slag
Baro Jiurgi — Slag med bakre hand
Momtong Baro Jiurgi — Mittendelsslag med bakrehanden
Momtong bandae Jiurgi — Mellandelsslag med främre handen
Olgul bandae Jiurgi — Högt slag med främre handen
Doobeon Jiurigi — Dubbla slag
Doobeon momtong Jiurgi — Dubbla mittendelsslag
Yeop-jiurgi — Sidoslag
Momtong yeop-Jiurgi — Mellandelsslag åt sidan
Deung jumeok jecho-Jiurgi — Dubbel uppercut
Dangkyo teok-Jiurgi — Dragande hög uppercut

— Slag, ej ifrån bältet —

Hansonnal mok chigi — Knivhandsslag inåt mot halsen
Hansonnal bakkat Chigi — Utåtgående knivhands stöt
Pyon-son-keut sewo Tzireugi — Fingertoppsstöt mot solarplexus
Jebipoom mok Chigi — Knivhandsslag mot halsen (Svala)
Hansonnnal an Chigi — Inåtgående knivhands stöt
Me-jummeok naeryo Chigi — Nedåtgående hammarslag
Palkup Dolleyoo Chigi — Rund-gående armbågsslag
Palgup pyojeok Chigi — Armbågsstöt mot måltavla
Deung jumeok ap chigi — Framåt backfist
Bojeumeok — Täckt knytnäve
Deung jumeok bakkat chigi — Handryggsslag utåt (knuten näve)
Mureup chigh — Knäslag

---

— Blockering —

Makki — Blockering
Arae-hecho-Makki — Låg dubbel blockering
Arae Makki — Låg Blockering
Momtong An Makki — Mittendel inåt blockering
Olgul Makki — Hög Blockering
Hansonnal momtong bakkat Makki — Mittendelsblockering utåt med knivhand
Sonnal momtong Makki — Dubbel mittendels knivhandsblockering
Montong bakkat Makki — Utåt mittendels blockering
Hansonnal-biteruo-Makki — Vriden knivhandsblockering
Olgul bakkat Makki — Hög utåt blockering
Batangson momtong an Makki — Inåt blockering med handflatan
Sonnal Arae Makki — Låg dubbel knivhandsblockering
Batangson Kodereo momtong an Makki — Förstärkt mellandels handflatsblockering
Momtong hecho Makki — Dubbel mittendelsblockering
Kawimakki — Saxblockering
Otkoreo Araea-Makki — Korsande låg blockering
Hansonnal momtong yeop Makki — Enkel knivhandsblockering åt sidan
Kodureo momtong bakkat Makki — Förstärkt mellandels blockering utåt
Wesanteul Makki — Enkel bergsblockering

---

— Ställning —

Seogi — Ställning
Ap kubi seogi — Framåt lång ställning
Junbi Seogi — Redo ställning
Ap Seogi — Framåt kort ställning
Dwit-kubi seogi — Bakåt L-ställning
Wen seogi — Vänster ställning
Oreun Seogi — Höger ställning
Koa seogi — Kors-ställning
Ap koa seogi — Framåt kors-ställning
Dwit koa seogi — Bakåt kors-ställning
Naranhi-seogi — Parallell ställning
Beom seogi — Tiger ställning
Moa seogi — Nära ställning
Juchum seogi — Ridande ställning

---

— Räkneord —

Det finns två stycken sätt att räkna på.
Ett koreanskt och ett sino-koreanskt.
Den sino-koreanska räkneformen (första, andra, tredje osv) används bla. för poomsae.

---

— Allmänt —

Charyeot — Givakt
Gyeongye — Buga
Junbi — Redo
Si-chak — Börja
Kal-yo — Paus
Kiap — Skrik
Dobok — Dräkt
Tii — Bälte
Dojang — Träningslokal
Arae — Låg
Momtong — Mellan / Mitten
Olgul — Hög
Bal beut — Främre
Tae — Fot teknik
Kwon — Hand teknik
Do — väg
Taekwondo — Foten och handens väg
Hansonnal — Enkel knivhand
Bakkat — Utåtgående
Gomahn — Sluta
Shiuh — Lediga
Hong — Röd
Chong — Blå
Kyeokpa — Krossteknik

---

— Kroppsdelar —

Meori — Huvud
Mok — Hals
Ko — Näsa
Teok — Haka / käke
Noon — Öga
Gwi — Öra
Myong chi — Solar plexus
Pal — Arm
Palkoop — Armbåge
Palmok — Underarm
Son — Hand
Sonnal — Handkant / knivhand
Batang son — Nederkant av handflatan
Pyonseon Keut — Fingertopp
Jumeok — Knytnäve
Dari — Ben
Mooreup — Knä
Baldeung — Vrist
Balkeut — Tå
Balbadak — Fotens undersida
Balnal — Fotkanten
Apchook — Trampdyna
Dwichook — Undersidan av hälen
Dwitkoomchi — Baksidan av hälen